Procountor / 15.08.2023

Vad är redovisning?

Redovisning är en central del inom företagsekonomin, som syftar till att systematiskt dokumentera och rapportera en organisations resurshantering. Inom redovisningens ramverk redovisar man ekonomiskt resultat och den ekonomiska ställningen vid en given tidpunkt. Det omfattar alla aspekter av monetär verksamhet i det moderna samhället, såsom varu- och tjänsteproduktion samt finansiell verksamhet. En ordnad bokföring är obligatorisk för alla företag och föreningar, vilken avslutas med ett årsbokslut eller årsredovisning och fastställs på årsstämman. Redovisning är ett omfattande ämne som innefattar flera delar, inklusive bokföring och bokslut.

Syftet med redovisning är att ge information till företagets intressenter om företagets resultat, ställning och utveckling. Baserat på denna information fattar både företaget självt och externa intressenter beslut om bland annat den ekonomiska situationen och framtida åtgärder. (Balansräkningen ger en ögonblicksbild över företagets ekonomiska ställning vid en viss tidpunkt och resultaträkningen fungerar som en specifikation över vad som har hänt i verksamheten mellan två balansräkningar.)

Varför redovisar företag? Redovisningens syfte

Företag, organisationer och myndigheter använder redovisning, för att upprätthålla ordning och reda i ekonomisk dokumentation. Det vill säga att dokumentera och sammanställa information som rör företagets resultat och ställning vid en viss tidpunkt.

Syftet med redovisning är att förmedla information om företagets tillstånd till olika användare, kanske primärt externa sådana. Den skall ge en så rättvis bild som möjligt för att andra skall kunna göra en bedömning av den förväntade utvecklingen. Redovisningens rapporter ligger sedan till grund för ekonomiska beslut både inom företaget och övriga intressenter. Det egna interna ändamålet är oftast för kontroll, rapportering och uppföljning av verksamheten.

Intern- och extern redovisning

Redovisningen delar man ofta in i intern och extern redovisning. Den interna redovisningen använder företaget för att styra och kontrollera verksamheten och är inte lagstadgad. Då internredovisningen inte är lagstadgad kan den i stort sett se ut som företaget själv önskar och kan även innefatta vad som helst. Dock innehåller den ofta information om företagets ekonomiska data och hur den har samlad in, behandlas och sammanställs. Denna data använder man som grund för bedömningar och analyser, som exempelvis i budgetar och andra kalkyler.

Den externa redovisningen skall bli företagets offentliga redovisning som riktar sig till företagets ägare, myndigheter och andra intresserade parter. Den skall också ge en korrekt bild av utvecklingen som företaget genomgår och den nuvarande ställningen. Till skillnad från internredovisningen så är det reglerat hur externredovisning skall gå till och vad den skall mynna ut i. Den regleras av regler och lagar med syfte att ge en klar och tydlig bild av ett företags ekonomiska ställning under ett räkenskaps år. Den dubbla bokföring som man använder idag garanterar inte att fel inte kan begås, men den garanterar däremot att bokföringen är konsekvent i den mening att pengar inte kan uppstå eller försvinna utan förklaring. (Läs mer om reglerna under rubriken ”regelverk för redovisning”).

Tillgångarna – verksamhetens resurser

Skulderna – visar hur resurserna har blivit anskaffade

Intäkterna – det ekonomiska inflödet från kunderna till följd av verksamhetens prestationer

Kostnaderna – verksamhetens förbrukning av resurser

Vad skall redovisningen innehålla?

Den externa redovisningen skall följa det som kallas god redovisningssed och innehålla:

Balansräkning
Resultaträkning
Förvaltningsberättelse (hör till årsredovisningen)
Noter (hör till årsredovisningen)
Kassaflödesanalys (hör till årsredovisningen)
Revisionsberättelse (hör till årsredovisningen)

Regelverk för redovisning

Grundläggande för redovisningen är att den ska göras enligt god redovisningssed. Med detta syftar man till att utgångspunkten skall vara de lagar som finns samt att använda de redovisningsrekommendationer som finns inom redovisningsområdet.

Några av regelverken är

IFRS

International Financial Reporting Standards är ett internationellt regelverk som sedan 2005 skall tillämpas av alla bolag noterade på börsen. I Sverige används IFRS för koncernredovisning för företag som är noterade på en reglerad marknad och för finansiella rapporter av vissa andra företag, såsom banker och försäkringsbolag. För mindre företag och företag som inte är noterade är tillämpningen av IFRS frivillig.

De svenska redovisningsreglerna följer i stor utsträckning IFRS, men det finns vissa skillnader och anpassningar för att ta hänsyn till nationella regler och förutsättningar. Den svenska motsvarigheten till IFRS kallas K-regelverken (K1, K2, K3), som utvecklats av Bokföringsnämnden (BFN) för att uppfylla kraven för små och medelstora företag.

FAR

Föreningen Auktoriserade Revisorer (FAR) spelar en viktig roll i utvecklingen och bidraget till regelverket för redovisning i Sverige. FAR är en branschorganisation som representerar och främjar revisorer och andra yrkesutövare inom redovisning och revision.

De är aktivt involverade i att utveckla och påverka regelverket för redovisning genom att bidra med expertis och erfarenhet från yrkesutövningen. De deltar i samråd och samarbetar med olika myndigheter och organisationer, såsom Bokföringsnämnden (BFN), Finansinspektionen (FI) och Skatteverket, för att främja god redovisningssed och tillämpningen av regelverket.

Srf konsulterna

Srf konsulterna är en professionell förening för auktoriserade och godkända redovisningskonsulter, som representerar och stödjer medlemmar inom redovisnings- och rådgivningsbranschen.

Föreningen spelar en viktig roll i att bidra till regelverket för redovisning genom att delta i remissförfaranden, ge expertis och påverka utvecklingen av redovisningspraxis. De erbjuder även riktlinjer, utbildning och stöd till medlemmar för att främja god redovisningssed och hög kvalitet i redovisningsarbetet.

Bokföringsnämnden

Vid avslutningen av räkenskapsåret sammanställer företaget den löpande bokföringen i form av antingen ett årsbokslut eller en årsredovisning. För att underlätta och standardisera denna process har Bokföringsnämnden (BFN) utvecklat tre olika regelverk. Dessa regelverk definierar specifika riktlinjer för utformningen av bokslutet och årsredovisningen, och det är nu obligatoriskt att välja ett av dem. De tre regelverken är K1, K2 och K3, och ytterligare information om dessa regelverk finns tillgänglig på Bokföringsnämndens officiella webbplats. Det är även bokföringsnämnden (BFN) som förtydligar hur man ska tolka bokföringslagen (BFL) genom sina allmänna råd.